Dikter om döden – Begravningsdikter och dikter om sorg

Behöver du förslag för dikter om döden? 

Då har du kommit till rätt ställe. 

Vi har samlat flera texter som kan passa til en begravning.

Kolla också:
Kondoleanskort – Citat om sorg och dö  – Dödsannonser dikter

Visa ditt deltagande med kondoleansblommor – Här hittar du bra erbjudanden.

Dikter om döden – Dikt 1 av 20

Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Kalla mig vid mitt vanliga namn.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.
Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det som ingenting hänt, sorglöst.
Utan spår av skuggor.

Låt livet gå vidare med samma innebörd som
 tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår
 gemenskap.
Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du
 inte längre kan se mig.
Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Allt är väl.

Av: Canon Henry Scott-Holland

Dikter om sorg – Dikt 2 av 20

En gång skall du vara en av dem
som levat för längesen.
Jorden skall minnas dig
så som den minns gräset och skogarna,
det multnande lövet.
Så som myllan minns
och så som bergen minns vindarna.
Din frid ska vara oändlig så som havet.

Av: Pär Lagerkvist

Begravningsdikter – Dikt 3 av 20

För mig var du en ljusgestalt
i nattens tid upprunnen,
vid morgonen försvunnen,
jag minns dig som en stjärna,
en saga, en sång.

Av: Gustaf Fröding

Dikter om döden – Dikt 4 av 20

Här skiljs våra vägar i livet
men du lät mig tidigt förstå
I stjärnorna står det skrivet
tillsammans för alltid ändå
När natten så stilla sig sänker
finns tystnadens tomhet hos mig
Och likt den klaraste stjärna som blänker
så stark är min kärlek till dig

Du är för alltid en del av mig
som polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus som en hälsning till dig
som en bro över mörka vatten

Du är för alltid en del utav mig
så fjärran men ändå så nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är alltid en del utav mig

Av: Lasse Berghagen

Dikter om sorg – Dikt 5 av 20

Jag var här
Jag har levt, Jag har älskat
Jag har gjort allt jag velat göra.
och det är mer än vad jag trodde skulle bli
Jag lämnar mitt avtryck så att alla skall veta att jag var här

Jag vill bara att alla ska veta
att jag gav allt
Gjorde mitt bästa
skänkte någon glädje
Lämnade denna jord lite bättre bara för att jag var här.

Av: Okänd

Begravningsdikter – Dikt 6 av 20

Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.
Så litet en människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.

Av: Okänd författare

Dikter om döden – Dikt 7 av 20

Minnet lever det kan ej jordas
Det kan ej gömmas bland stoft och grus
Nej, det ska leva i fågelsången
I blomsterdoft och i vindens sus

Av: Okänd

Dikter om sorg – Dikt 8 av 20

Vid himlens grind
där blåser en vind
från närmaste stjärna
så sval mot din kind.

Vid himlens port
står tofflor på rad
när barfota änglar
går molnpromenad.

I himlens sal
är väggarna blå.
Där leker Vår Herre
tittut med de små.

Av: Britt G Hallqvist

Begravningsdikter – Dikt 9 av 20

Det blir vackert där du går

marken, stigen, stranden som du följer,
allt tycks ljusna, glädjas,
allt som ser dig.

Kan väl jorden glädjas
för att någon stiger på den,
trampar på den,
en som den älskar?

Fråga inte mig. Jag ser blott skenet,
hur det dröjer kring dig,
svävar över marken,som om jorden log.

Stig på den, som gläds att se dig lycklig.
Blott inte hårt,
som om du visste att du var älskad

Av: Pär Lagerkvist

Dikter om döden – Dikt 10 av 20

Det säjs att bara tiden går
så ska den läka alla sår
som sorgsna hjärtan gömmer.
Visst är vårt minne ofta kort
men att en när och kär gått bort
är nåt man aldrig glömmer.

En tröst för den som lämnats kvar
är hoppet som ens hjärta har
trots tårarna man gråter.
För himlens eget löfte är
att älskar man varandra här
så möts man en gång åter.

Av: Atle Burman

Dikter om sorg – Dikt 11 av 20

Jag skulle vilja ge dig vingar,
så att du kunde flyga med vindarna.
Jag skulle vilja ge dig havet,
så att du kunde rida med vågorna.
Jag skulle vilja ge dig himmeln,
så att du kunde sjunga med änglarna.
Jag skulle vilja ge dig solen,
så att du kunde bo granne med stjärnorna.
Jag skulle vilja ge dig hela världen.
Men allt det där har du redan
så jag kan bara ge dig
det vackraste jag äger.
Min kärlek till dig.
Jag älskar dig!

Av: Okänd författare

Dikter om sorg – Dikt 12 av 20

Varje djup sorg har en förlorad glädje till föremål
Tappa inte bort denna riktning
Låt inte sorgen glömma sitt ärende
Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få

Av: Harry Martinsson

Begravningsdikter – Dikt 13 av 20

Jag vill inte predika,
bara sträcka ut en hand.
Det är ett steg på vägen,
jag gör vad jag kan.
Tusen röster kan ljuda som en,
som den klarastestjärnan på himmelen.
Då natten är mörk och vägen känns lång,
hörs tusen röster, tusen rösters sång.
Genom vintergatan hörs ett rykte inatt,
änglar som viskar att det kommer en dag efter varje natt.

Av: Okänd författare

Dikter om döden – Dikt 14 av 20

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och något alldeles oväntat sker
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig detsamma mer

Av: Alf Henriksson

Dikter om sorg – Dikt 15 av 20

Jag har varit med om dig.
Jag kan aldrig förlora dig.

Av: Jacques Werup


Begravningsdikter – Dikt 16 av 20

Nu är det höst
och de gyllene fåglarna
flyga alla hem
över djupblå vatten;
på stranden sitter jag
och stirrar i det granna glittret
och avskedet susar
genom grenarna
Avskedet är stort,
skilsmässan förestående
men återseendet är visst.

Av: Edith Södergran

Dikter om döden – Dikt 17 av 20

Till fjärilens minne
Säg inte
att ingenting blir kvar
av den vackraste fjäril livet gav.

Säg inte
att vingarnas färg bleknar bort
och försvinner i vinden som stoft.

Om fjärilens kropp måste gömmas i grav,
är ändå den svindlande
flykten kvar.

Av: Bo Setterlind

Dikter om sorg – Dikt 18 av 20

Du går icke ensam
Om bland tusen stjärnor
någon enda ser på dig,
tro på den stjärnans mening,
tro hennes ögas glans.
Du går icke ensam.
Stjärnan har tusen vänner,
alla på dig skåda,
skåda för hennes skull.
Lycklig du är och säll.

Himlen dig har i kväll.

Av: Carl Jonas Love Almqvist

Dikter om sorg – Dikt 19 av 20

När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit till mull.
Min vän, ty med allt som susar och sjunger
skall jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag.
Genom flingornas dans på er ruta
skall jag ge er en hälsning var dag.

Och när björkarna spricker om våren
och ni känner en varmare vind.
Skall ni ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser er kind.

Och då vet ni: jag är inte borta
nej mer nära än ni kan förstå.
Genom allt som susar och sjunger
skall min hälsning med kärlek er nå.

1:a Korinter brevet

Begravningsdikter – Dikt 20 av 20

Stjärnornas tröst
Jag har frågat en stjärna i natt
– ett ljus långt bort där ingen bor –
”Vem lyser du, främmande stjärna?
Du går så klar och stor.”

Hon såg med en stjärneblick,
som gjorde min ömkan stum:
”Jag lyser en evig natt.
Jag lyser ett livlöst rum.
Mitt ljus är en blomma som vissnar i rymdernas sena höst.
Det ljuset är all min tröst.
Det ljuset är nog till tröst.”

Av: Karin Boye

Kolla också:
Kondoleanskort – Citat om sorg och dö  – Dödsannonser dikter

Visa ditt deltagande med kondoleansblommor – Här hittar du bra erbjudanden.

Vet du om några andra fina dikter om sorg?

Berätta via kontaktformuläret längst ner på sidan.

Du kan också kontakta och gilla oss på Facebook.

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *